Efter ett oerhört tursamt år hade undertecknad med en formsvacka vilat sig i form till slutspelet och knappt, men klart, vunnit den totala poängjakten för hösten. Den Gode Mahmoud hade inför slutspelet skickat ett mail där han varnade för att han skulle bli farlig i slutspelet, något jag, inte helt ödmjukt, kontrade med svaret att han då skulle hoppas på att hamna på motsatt sida av lottningen då jag hade vilat mig i form och tänkte vinna slutspelet också så han fick inrikta sig på andraplatsen. Med andra ord ingen press...
Till höstens slutspel kom glädjande nog för första gången på flera år samtliga tolv direktkvalificerade spelare. Då det som vanligt inte kom några reserver var detta tacksamt då vi äntligen fick ett slutspel utan några extra byes i första rundan.
Den Gode Mahmoud fick det tvivelaktiga nöjet att i öppningsrundan möta Göran, men Mahmoud hade, som han förvarnat om, tärningsgudarna på sin sida och en småbedrövad Göran fick snart se sig besegrad. Vid bordet bredvid hördes konstanta klagomål från Rizgar, som hade fått än värre motstånd i Dennis. I ledning 2-1 (2-0?) skickade Dennis en 4-kub i ett parti som en allt annat än nöjd Rizgar inte bara förlorar, utan det blir även en gammon och matchvinst. Efter en konferens med Snowie angående Dennis 4-kub visar det sig att det var en blunder att skicka den, vilket bara får Rizgar att bli än mer uppgiven över förlusten. I övriga matcher i första rundan vann Mehmet över Mats och Martin över Mattias.
Redan i andra rundan möts då jag och Den Gode Mahmoud. Vi påminner varandra om mailväxlingen inför, och båda är fortfarande lika självsäkra. Det visar sig dock att tärningsgudarna övergav Den Gode Mahmoud och hans profetior besannas inte denna gång. Någon som nu däremot går som tåget är Mehmet som efter att ha rumpat upp Mats även rullar hem kvartsfinalen mot Nicolas. Om det sedan blev för mycket blöta löv på rälsen eller vad det nu var så tog det hur som helst tvärstopp även för Mehmet när han fick smaka på mina för dagen dopade tärningar i den första semifinalen
På tal om dopade tärningar och tåg så fick Ali i sin kvartsfinal känna på hur det känns att bli överkörd av ett X2000 med tärningar som går på ryssfemmor. Ali hann knappt värma upp stolen förrän maskinen Dennis stod som vinnare med 9-0. Här sa vad jag kan påminna mig Ali några väl valda (nåja...) ord, men vi lämnar det till det. Vem som skulle få det ytterst tveksamma nöjet att få möta Dennis stod mellan Martin och Jocke. Martin gick här ut hårt och tog en stabil ledning med 6-0 till 9. Men mycket roligare än så blev det inte för Martin, för på något sätt vänder Jocke på på steken och lyckas, utan att vara helt missnöjd, ta hem matchen.
Maskinen Dennis visar sig dock inte visa någon pardon i semin mot Jocke utan går raskt upp till 7-0 till 11. Jocke visar sig dock trivas med dylika underlägen och genom några mer eller mindra mirakulösa partier, vissa efter lite brant kubhantering, är det till slut en stolt Jocke som kniper den andra finalplatsen.
Jocke passar inför finalen på att informera om att han vänt båda sina matcher från underläge 0-6, men på en direkt fråga från undertecknad vägrar han otacksamt nog att låta mig börja med 6-0 så vi spar lite tid, särskilt då han verkar trivas med det läget. En liten stund senare visar det sig att Jocke mycket riktigt hade kunnat spara en del tid genom att ge mig dessa poäng direkt då undertecknad raskt sliter till sig en ledning med just 6-0 och sedan 7-1 till 13. Tärningsgudarna fortsätter le mot mig och jag rullar av bara farten fram till 11-5.
Vid denna ställning händer dock något som det är få förunnat att få uppleva. Jocke skickar vid 5-11 en smådesperat, rätt tidig kub (det kan mycket väl vara kub i denna matchställning, men helt utan tvivel ett mycket lätt tag). Efter att Jocke har hittat bästa slaget två gånger om direkt efter taget får jag till min förtvivlan koncentrera mig på att rädda gammon. Jag lyckas dock få ett stabilt bakspel med ett- och trepunkten. Den otäcke Jocke vägrar trots det kategoriskt att lämna skott när jag till slut även stängt mitt egna bo. Efter att jag har öppnat upp tre punkter och Den Onde har plockat av några puckar och jag har tre kvar i hans bo får han fantastiskt nog lämna första skottet, som dessutom är dubbelskott.
Orutinerat nog är jag inte ens nära att träffa, varpå Den Tursamme lämnar ytterligare ett dubbelskott. Nu j**lar tänker jag och missar till min förtvivlan grovt igen. Detta leder till att jag får springa för mitt liv för att rädda gammon och efter ett par dryga normalslag räcker det till slut med en fyra för rädda en grisgammon i alla fall. Skulle inte tro det va'? Gammon i r*ven och 11-9 efter ett parti med kroniska sjuka motgångar av sällan skådat slag och en motståndare som, utan att mena något ont med det, småskrattat sig igenom partiet åt de löjliga slagen och kommenterat sina tursamma slag á la Mats gör att topplocket går hos mig för ovanlighetens skull. Puckar flyger och den nu småskärrade och förvånade Jocke får höra några väl valda ord medan puckarna ställs upp igen. Efter att efter någon minuts letande hittas min sista puck i närheten av ytterdörren och matchen kan fortsätta.
Nu är det blicken på brädet och inget annat och endast några korta grymtanden till Jocke under partiet. Onda tankar förmedlas ut genom tärningarna och full koncentration råder från undertecknad. Tärningsgudarna verkar nu, kanske för samtliga närvarandes hälsas skull, lägga all möjlig kraft på att inte sätta fler käppar i hjulet för mig för i kommande parti så hinner Jocke bara röra två puckar innan han helt plötsligt sitter med två puckar på vall mot stängt bo. Ett tröstskott lämnas efter några avplockade puckar, men tärningsgudarna vågar inte låta Jocke träffa den och han är aldrig ens nära att rädda gammon. 13-9 och ännu en buckla är säkrad under detta lyckosamma år.
Jag vill också informera om att jag efter ett par minuter var tillbaka i mitt mer normala tillstånd och jag fick ursäkta mitt beteende och förklara att det egentligen inte var på Jocke jag var arg. Förhoppningsvis vågar Jocke möta mig framöver också och jag ska göra mitt bästa för att inte skicka puckar runt lokalen några fler gånger ;o)
/Micke
Fler bilder från Slutspelet 2007
Hur turneringen spelades